Sportjournalistik
Idrottsrörelsen i Sverige började genom idrottsliga och föreningsbildande arrangemang ta form i slutet av 1800-talet. Trots att gemene man och kvinna började intressera sig mer och mer gavs sporten ännu inte särskilt mycket plats i tidningarna och sportjournalismen var i princip obefintlig. De få idrotter som det skrevs om i tidningarna var framförallt idrotter som gymnastik, hästsport, simning, segling och skytte som utövades av de mer välbärgade samhällsskiktet.
Sportens riktiga uppsving i dagstidningarna skedde i början av 1900-talet då sporten fick en egen sida i bland annat Dagens Nyheter. På 1930-talet tog journalism inriktad på sport fart ordentligt och olika tidningar i de större städerna fick allt mer upp ögonen för ämnet. I samma veva började allt fler tidningar anställa reportrar speciellt inriktade på sport och nu var det framför allt fotboll och friidrott som var i centrum för sportjournalistiken.
Sportjournalistiken under andra delen av 1900-talet
Inledningsvis skrevs artiklar om sport i kronologisk ordning som ett referat av vad som hänt under ett visst idrottsevenemang från början till slut. Under andra delen av 1900-talet förändrades detta sätt att skriva och blev mer likt det vi känner igen som sportjournalistiken idag. Fokus i texterna började ligga på sportevenemangets huvudperson eller spännande ögonblick i matchen. I takt med att även TV blev att räkna med ökade användandet av intervjun som arbetsmetod för journalisterna.
I takt med att intresset för sporter ökade, höjdes även den yrkesmässiga statusen för de journalister vars arbete riktade in sig på sport. Under 1970-talet skedde en stor förändring inom sportjournalistiken då artiklar som handlade om själva sportevenemangen blev färre medan de negativa sidorna av sporter togs upp mer och mer. Efter år 1950 blev det allt vanligare att läsa artiklar om bråk, misshandel och skador på sportsidorna.
Sportjournalistikens uppsving med internet
Kvällstidningen Aftonbladet blev den första tidningen i Sverige som publicerade sina artiklar på nätet då de så tidigt som år 1994 startade internetsidan aftonbladet.se. Aftonbladet fortsatte att utmärka sig när det kom till att vara först på internet då kvällstidningen år 1997 dagligen började visa filmer från olika sportevenemang världen över. Strax därpå hakade andra stora svenska tidningar på internetsatsningen vilket sedan har fortsatt utvecklats till att bli en betydande del av all nyhetsrapportering.
I takt med att tidningarna tack vare internet blev mer tillgängliga för fler människor fick även sportjournalistiken ett uppsving i och med internets intåg. Sportinriktad journalistik nådde en ny nivå när Aftonbladet år 2000 blev den första svenska tidningen att ge ut en daglig bilaga som endast innehöll sport och Aftonbladets initiativ följdes snart av flera andra stora medier. Tidningar som Expressen och DN insåg att de inte kunde konkurrera med Aftonbladet utan en sportbilaga.
Dagens sportjournalistik
Numera har bloggandet fått en betydande roll inom sportjournalistiken. Flera tidningar har anställda skribenter som dagligen uppdaterar sina plattformar om det senaste inom sportvärlden. Det vanligaste är att journalisterna bara riktar in sig på en enda sport på sina bloggar eller att de endast bloggar om en viss liga inom någon sport. Det förekommer även att idrottare själva bloggar hos olika nyhetsmedier för att läsarna ska få en större inblick i livet som idrottsstjärna.
Precis som annan journalistik utvecklas sportjournalistiken ständigt och läsare kan numera följa med i sportvärlden från flera olika infallsvinklar. På flera olika tidningar kan läsarna idag inte bara läsa vanliga sportrelaterade artiklar utan kan även följa olika sportevenemang i realtid i såväl videoformat som textformat. Flera stora tidningsmedier konkurrerar även med Tv-kanalerna genom att via webben sända sportprogram och rörliga bilder och gränsen för vad som är vilken typ av journalistik blir allt mer flytande.
Sportjournalisternas yrke under förändring
Samtidigt som journalistiken och rapporteringen av sportrelaterade nyheter ändras förändras givetvis även journalisternas arbeten. Undersökningar visar att dagens journalister upplever att tempot på deras arbetsplatser har ökat de senaste åren samtidigt som deras kreativa frihet i arbetet har blivit mindre när kraven på ökad produktionstakt blir tydligare. Resultatet av detta blir att faktavärdering och researchen blir lidande när andra arbetsuppgifter tar över. Allt mer tid ägnas även åt produktion och teknik.
Sporten följer övriga världen
Egentligen kan sägas att sportjournalistiken går jämsides med den övriga nyhetsrapporteringen där alla typer av journalistik gör sitt bästa för att överleva i ett hårt medieklimat. Medierna speglar samtiden, och i takt med att internet blir en allt större del av våra liv förflyttas även rapporteringen om våra största stjärnor och häftigaste sportevenemang till webben. Oavsett vad kan vi dock känna oss säkra på en sak. Sporten är här för att stanna!