På denna sajt kommer du hitta massvis med läsnyttig information kring journalistik och vad det innebär, både hur det såg ut förr i tiden, nutid samt framtiden. Journalistik definieras som framställningen, insamlingen, urvalet och bearbetningen av information från verkliga händelser som antingen sker i världen idag eller som är historiska. Journalistiken utförs av journalister och sprids sedan ut till allmänheten genom press, media och internet. Mycket tack vare internets storhet ses media ofta som en mäktig makt i världen idag då det är en av de största forumen för spridandet av information i dagens samhälle.

Journalistiken beskriver även hur de som jobbar som journalister arbetar och vilka hinder och begränsningar de arbetar emot. Några exempel på negativa krafter som journalister tampas med idag är statliga restriktioner, censur, brist på yttrandefrihet samt diskrimineringen av vissa samhällsgrupper. Den teknik som oftast används av journalister för att samla in, välja ut och bearbeta information är att svara på frågor om vad, när, var, hur, vem och varför.

Yrkesetik

Sedan den första halvan av 1900-talet då journalist utvecklades till att bli ett professionellt yrke har det tagits fram en rad regler och riktlinjer rörande etik om hur journalister ska arbeta. Till exempel förutsätts det att journalister använder egna, korrekta källor och rapporterar nära inpå skeendet genom att bland annat använda sig av intervjuobjekt som har nära koppling till händelseförloppet. Det är även viktigt att de använder flera olika källor samt kontrollerar alla fakta.

Att inte skriva ut vilka källor man har använt sig av kallas för plagiering. Ju mer kontroversiellt ämne en journalist rapporterar om, desto viktigare är det att de använder oberoende källor och försöker få med historiens alla olika infallsvinklar. Att rapportera från olika händelseförlopp på ett oberoende sätt utan att ta ställning är vad som skiljer bra journalistik från dålig. Detta är dock ett svårt arbete som duktiga journalister behärskar.

Journalistiken i samhället

Under 1920-talet när journalistiken grundades, debatterades det även livligt angående vilken roll journalistiken skulle ha i ett demokratiskt samhälle. De två mest framstående namnen i denna diskussion var filosofen John Dewey och författaren Walter Lippmann som luftade sina delade tankar om vilken roll journalisterna skulle tillåtas ha. Lippmann tyckte att journalisternas roll var att medla mellan eliten, det vill säga de som formar världen, och allmänheten utan att lägga in sina egna analyser och åsikter.

Enligt Dewey skulle journalister göra mer än att endast föra vidare informationen. Han menade att de även hade som uppgift att väga fördelarna och nackdelarna av den politik som fördes och även presentera dessa tankar för allmänheten. Efter hand har Deweys idéer anammats mer och mer och blivit det vad man idag kallar för samhällsjournalistik. Dewey stod för att debatt, konversation och dialog skulle vara grunden i demokratin.

Att jobba som journalist

Journalisters arbete skiljer sig åt beroende på genom vilka medier man sänder ut nyheterna till allmänheten. Övergripande för yrket är dock att man som journalist rapporterar lokalt, nationellt eller från andra platser runt om i världen där man är stationerad. Om man arbetar genom skrift som tidningsreporter börjar en artikel ofta med att man har fått ett tips utifrån. För det mesta rapporterar man inom något specifikt ämnesområde.

Radio- och TV-journalistik liknar varandra förutom att det genom radio endast kan överföras ljud medan TV-journalister även kan använda sig av visuella reportage. Under reportagen förekommer journalisterna ofta i bild respektive ljud någon gång för att alla relevanta frågeställningar ska komma fram. Denna typ av reportage kan vara allt från någon minut till upp emot tio minuter beroende på nyhetens omfattning. Dokumentärprogram som är mer omfattande och detaljerade är också vanligt förekommande inom radio och TV.

Journalistik över internet

Sedan internets början under 1990-talet har journalistiken på webben blivit stor. Numera har många dagstidningar en minst lika omfattande uppdatering i deras så kallade webbtidningar som i deras papperstidningar. Webbsidorna är antingen helt gratis, delvis gratis eller kan endast nås om man abonnerar på nättidningen. Det material som är helt gratis eller delvis gratis finansieras då oftast genom reklam. I nättidningar kan journalister komplettera sin journalistik med audiovisuellt material.

Framtidens Journalistik

Genom internet och användandet av smartphones har fler människor fått tillgång till information om nyheter i nästan samma stund som händelserna sker. Det har till exempel under de senaste åren blivit allt vanligare med appar som ständigt skickar korta notiser om aktuella händelser så att man ska kunna hålla sig uppdaterad ständigt utan att behöva spendera tid på att läsa papperstidningar. Om framtidens journalistik kommer komma ännu närmare allmänheten kan bara framtiden utvisa!